Jobb, jobb, lite helg och så mer jobb

Ja, just nu är jag inne i en väldigt intensiv jobbperiod. Det är många projekt som är i full rullning nu och många trådar att hålla i. På helgerna kopplar vi bort jobbet och myser så mycket vi kan med barnen. Bloggen är det sista på min att-göra-listan nu. Jag har dock massor av inlägg jag vill och kommer att göra. Jag vill visa mer av Budapest, berätta om våra bokklubbsträffar, visa mer bilder från vårt hem och vad vi hittat på för saker med barnen. Detta får dock vänta ett tag, tills jag känner att jag har tid.

Ett gott nytt 2017

Idag var första dagen på jobbet efter mer än två veckors ledighet. Julen var väldigt mysig och firades med närmsta släkten i Västervik.

Under nyårshelgen åkte Henrik och jag till Budapest. Vi hade aldrig varit där innan och staden överraskade på många sätt. Jag vet inte riktigt vad jag hade för föreställningar, men jag trodde nog att “ärren” från sovjettiden skulle vara tydligare. Staden var vackrare, vänligare och hade större utbud än vad jag trott.

Vi tog in staden till fots och slogs av alla vackra byggnadsverk och vyer. Vi åt väldigt fin och god mat till otroligt överkomliga priser.

Nyårsafton firade vi på Fiskarbastionen eller Halászbástya som är en av Budapests mest välkända byggnader,(ser nästan ut som ett Disneyslott). Bastionen har en terrass med en enorm utsikt över staden precis som restaurangen vi åt på. Efter en strålande 5-rätters supé med ungerska viner ställde vi oss ute på terrassen med alla andra för att skåla in det nya året. En fantastisk utsikt över hela staden och Donau bredde ut sig framför oss och glittrade i färgsprakande fyrverkerier. En vacker stad, en vacker plats med han med stort H. Han som håller hela mig hjärta. Den bästa start sig på ett nytt år man kan tänka sig!

Ett gott nytt år önskar vi er, och blickar nu med nyfikenhet in i den nya året.

Jag kommer återkomma med Budapesttips då jag varmt rekommenderar denna vackra och vänliga stad.

Nu är det jul här i vårt hus…

Ja, nu tror jag faktiskt att julen helt och hållet kommit till vårt hus. Alla förberedelser är fixade. Klapparna till barnen är inslagna. Vårt bidrag till julbordet är inhandlat. Julgodiset är bakat.

I helgen var min mamma och hälsade på. Dels för att vara barnvakt då Henrik och jag var i väg på den årliga “Julbolls-festen” och dels för att julmysa med barnbarnen. De bakade pepparkakor och pyntade dem, hjälpte mig med julgodiset och lekte. Massa mys komprimerat på en helg.

Nu jobbar vi på de sista dagarna innan jul och jag hoppas att jag kan varva ner tillräckligt på kvällarna för att njuta av all julstämning i vårt hus. Varje kväll kryper vi, hela familjen, upp i soffan och kollar på julkalendern. Så mysig ålder på barnen nu (3 och 5) när de fortfarande tror på tomten och all mystik runt julen.

En härlig julaftons-vecka önskar jag er alla!

Jobb och julstämning

Idag gick jag på årets först julbord. Jag blev bjuden av Regionförbundet till Villa Solbacken då jag varit med och arbetat i ett länsövergripande samarbete med dem.

Under hösten har vi arbetat med frågor gällande hur vi gör vårt län mer attraktivt för unga. Idag redovisades vårt arbete och hur handlingsplanen ser ut i denna viktiga fråga.

Efter mötet drack vi glögg framför den vackra granen och åt sedan ett traditionellt julbord. En väldigt god lunch i en miljö gjord för en klassisk jul. Jag gick därifrån proppmätt, med smak av knäck i munnen och ett leende på läpparna efter alla givande diskussioner vi haft på Villa Solbaken under hösten och idag.

En glad första advent

Ja, i helgen blev det julstök och familjemys. Vi gjorde adventsfint, bakade lussekatter, premiärdrack glögg och hade en fullspäckad första advent. På söndagen åkte vi in till stan, hela familjen. Där träffade barnen Tomten och fick ge honom sina önskelistor. Sedan gick vi på teater: Pippi firar jul. Vilken lycka att få träffa och krama idolen Pippi!

En riktigt mysig, julig familjehelg! Bästa!

Boktips: Kvinnan på tåget

Har precis läst ut Kvinnan på tåget – av Paula Hawkins. En bok som även blivit film och nu går för fullt på bio. Det är en Thriller.

Rachel har inget jobb och ingenstans hon behöver vara. Ändå tar hon tåget samma tid, varje dag. Varje dag ser hon ett ungt par i huset intill spåret. Jason och Jess kallar hon dem. I Rachels ögon är deras liv lika perfekt som hennes eget en gång var. Men en dag ser hon något från tågfönstret som skakar om henne. Nu ska hon visa alla att hon är så mycket mer än bara kvinnan på tåget.

Boken har fått bra recensioner, men filmen har fått lite svalare respons. Jag kommer nog se filmen någon gång framöver och jag rekommenderar starkt boken.

Stora citroner gula

Jag längtar efter att få ha citron- och limeträd hemma, precis som min mamma. Just nu skulle det vara bortkastad tid och pengar, för jag vet att barnen inte skulle kunna hålla sina fingrar därifrån och plocka. Men en dag ska jag ha stora fina träd i vårt vardagsrum. Ett vardagsrum som är som gjort för dessa plantor. Stora fönster som släpper in mycket ljus och värme precis som i ett orangeri. Ja, en dag…

…så länge njuter jag av mammas fina citrusträd.

 

Kl. 11:11 den 11/11

Kollar på klockan, den står på 11:11, dagens datum är den 11/11 – Pappas födelsedag. Idag skulle pappa blivit firad av barn och barnbarn. Han skulle ha fått ett samtal från sina barnbarn, med en liten Astrid som skulle sjunga “ja må du leva uti hundrade år”.

Men pappa fick inte leva uti hundrade år, han har heller aldrig fått höra sina barnbarns sång, eller kramat dem, lekt med dem, nej han fick aldrig ens se dem. Det såg cancern till.

Cancern förgiftade pappas kropp och tog honom ifrån oss, för 6 år sedan. Den största livslögnen är att “tiden läker alla sår”. Det gör den inte. Såret kanske inte blöder lika mycket, men det finns där. Ett stort fult ärr som ibland spricker upp, varar och blöder.

Men jag är glad att jag och min syster fick hela vår barndom med pappa. Det gör mig lycklig att vi behållit stugan, som pappa älskade – som han barnbarn nu älskar att vara på. Det skänker tröst att det var just vid stugan, vid en vacker liten vik som han somnade in och inte på ett sjukhus.

Pappa finns med oss, alltid. Jag pratar ofta om morfar med barnen. Stjärnklara kvällar brukar Arvid peka på månen och säga: – Där bor min morfar.

Alltid saknad alltid älskad.

Snön faller och trädgården blommar

Ja, i år var sommaren riktigt härlig, en sommar som inte riktigt släppte taget. Hösten fick liksom maka på sig lite för sommaren höll ett hårt tag ända till oktober.

Nu är det höst. De första snöflingorna faller. Bilen får skrapas från frost, halsduk och fingervantar har åkt på, men fortfarande ser jag spår av sommar i vår trädgård. Lupinerna som vanligtvis blommar i början av juni, har börjat blomma om. Kaprifolen klänger sig fast med massor av blommor. Lavendeln sträcker på sig och ignorerar helt de kalla snöflingorna.

Det var en fin sommar på många sätt i år och jag gillar att den inte vill släppa taget.

Happy Halloween

I helgen var det Halloween och helgen som kommer fortsätter vi att fira denna spöklika helg med barnen. Något Arvid ser fram emot är att få åka “spöktunneln”. Spöktunneln är biltvätten i Färjestaden, som pyntar biltvätten med läskiga saker och där personalen klär ut sig och “skrämmer” sina kunder. Barnen får varsin godispåse. Väldigt trivialt, jag vet, men barnen älskar det. Tredje året i rad nu och Arvid pratar om det varje gång vi tvättar bilen.

Arvid och Astrid  karvade, förra helgen, ut en pumpa och satt ut på trappen. I pumpan har jag satt ett batteridrivet blockljus. Barnen har även gjort pyssel på förskolan som vi satt upp. Happy Halloween!